En vagga flyttar in

Efter midsommarhelgen fick vi hem en vagga som Knodden ska få sova i när det är dags. Det är ju lite väl tidigt med en vagga redan nu, men vaggan kom från svärmor och när vi träffades i midsommar passade det bra att ta med den.

Knoddens blivande sovplats

Den här fina vaggan tillverkade Gs morfar i samband med att G skulle födas. Sedan har både G och hans  båda bröder sovit i den som bebisar. Deras namn och födelseår är inbrända i botten på vaggan. Det känns roligt att det snart är dags att bränna in ett nytt namn och födelseår - det var ju länge sedan sist!

Eftersom vi inte har någon bra plats att förvara vaggan på tills det är dags så tyckte vi att det var lika bra att möblera in den där den ska vara på en gång. Så förra helgen började vi röja och rensa så smått i sovrummet och flytta möblerna lite så att den ska få plats.
Det var inte så snyggt i resten av lägenheten under tiden om man säger så...

Kaos?

Jag fick möblera om bland mina garner. De fick flytta från utrymmet under sängen till våra sittpuffar som vi har i vardagsrummet. Då lyckades jag också få in garnerna som jag hittade i stugan tidigare.

Garnskatter

I de två vänstra puffarna ligger alla möjliga garner och garnrester och i de två högra ligger påbörjade projekt - i den övre puffen de två mest pågående projekten och i den nedre de som är mer vilande just nu...
Sen är det bara att lägga på locken, och så... Hokus Pokus!

Borta!

Så är garnerna gömda! Puffarna har vi stående i vardagsrummet och den med pågående projekt står närmast soffan - den använder jag också som fotpall när jag sitter och stickar. Smidigt värre!

Placeringskort

Till lillasysters bröllopsfest fick jag i uppgift att ordna placeringskort till borden. Vid honnörsbordet skulle brudparet och deras föräldrar sitta och där var det bestämda platser som gällde. Övriga gäster blev hänvisade till ett bord och runt bordet var det sedan fri placering. Så när jag satte ihop placeringskorten blev det lite olika lösningar.

De olika placeringskorten

Brudparets placeringskort

Brudparets placeringskort lutades mot två stora pinjekottar som jag plockade när vi var i Frankrike tidigare i våras.

Finaste brudparet

Tiden bara rusar iväg. Under veckan har jag varit väldigt trött och jag har insett att jag behöver sova minst 8,5-9 timmar per natt under veckorna för att fungera som en vanlig människa... På helgerna blir det ännu mer. Jag vet inte om det bara är en följd av att det senaste året har varit väldigt tufft eller om det är en kombination med graviditeten.

I samband med att jag var tillsammans med syrran och handlade tyger till hennes brudklänning och sedan var med som moraliskt stöd när den skulle sys ihop lovade jag att visa upp slutresultatet efter bröllopet. 

Lördagen den 2 juli var det dags för bröllop i Malmö. Jag hade äran att vara syrrans brudtärna och fick vara med "bakom kulisserna" hela dagen. Nu ska ni få se hur otroligt fina lillasyster E och hennes härlige make D var!

Finaste bruden!

Överdelen är sydd lite omlott och av thaisiden. Runt midjan är ett gammelrosa band virat och knutet med en rosett i ryggen. Axelbanden består också av detta band och silverband virade om varandra. Kjolen är uppbyggd av tyll och över det hänger breda remsor av olika tyger, bl.a. ett spetstyg med blommor. Skorna har hon "pimpat" till själv.

Finaste brudparet!

Till klänningen hade de också sytt ett separat släp som min syster kunde sätta på under vigseln. När hon kom till festlokalen och middagen plockade hon av släpet och kunde röra sig mer fritt.
Ställningen till brudbuketten har hon fått hjälp av en kompis att göra, detsamma med den fina frisyren.

Bröllopet var jättefint och festen riktigt rolig! Men hur ska jag kunna vänja mig vid tanken på att min lilla, lillasyster är en gift kvinna nu?? :-)

Fredagskväll

Fredagskväll. Ute är det fortfarande 25 grader kl 20.30. Jag har tagit på mig en sval sommarklänning och  har parkerat mig i soffan med min koftstickning, en välfylld godisskål och en cola med mycket is och lime.

Fredagsmys

De senaste 14 månaderna har varit rätt kämpiga. Det har varit fullt upp med plugg och arbete och nu känner jag mig väldigt slutkörd. Men jag ser ljuset i tunneln, det verkar som att det (förhoppningsvis) lugnar ner sig nu. Nu har jag en helt obokad helg framför mig och det känns helt fantastiskt, jag minns inte riktigt när jag hade det sist. Jag ska sova och vila upp mig mycket och försöka hinna göra roliga saker som jag har saknat. Jag hoppas att helgen ska göra att jag får börja känna mig som en människa igen!
Ha en härlig helg allihopa!

Lite längre kofta

Tack så mycket för gratulationerna! Det är spännande att känna hur det sparkar omkring inne i magen. :-)

Midsommarhelgen spenderade vi i svärmors stuga. Jag provade på för första gången att karda ull med mina inhandlade kardor och med ullen från Grå och Blå. Tyvärr regnade det rätt så mycket under helgen och när det var uppehåll var det periodvis så mycket knott utomhus, så jag hann inte så långt. Men det var roligt att få börja testa lite. Jag hoppas att jag ska få lite mer tid för det i sommar.

Däremot hann jag sticka en del på min kofta som har legat länge. Nu blev jag riktigt sugen på att sticka den och det rullade på bra! Jag stickar med ett tunt bomullsgarn och stickor 2,5, så det går ändå rätt så långsamt, men nu tycker jag ändå att det syns att jag har kommit en bra bit på väg i alla fall!

Dessvärre har jag ju inte min normala storlek för tillfället - av förklarliga skäl - så jag får uppskatta hur jag ska sticka den nedtill. Att kunna knäppa igen den i dagsläget är inte att tänka på. Men det går nog bra ändå hoppas jag - någon gång ska jag väl återvända till min vanliga storlek. :-) Så här långt känner jag mig riktigt nöjd med koftan!

Årets största projekt!

Jag håller just nu på att planera för årets största projekt - tillsammans med min älskade G. Nu har vi till slut bestämt oss för att komma igång och har redan hunnit komma en bra bit när det gäller planering och förberedelser. Vi började förbereda det hela i smyg, men har sedan gått ut och berättat om det för familj och vänner. Nu tycker jag att det är dags att berätta om det på bloggen också! Det här projektet kommer förstås att påverka mitt bloggande i framtiden också. Dels kommer det att påverka hur mycket tid jag får möjlighet att lägga på bloggen, men också till viss del påverka mitt val av kommande handarbetsprojekt.

Det är nämligen så att det finns en liten sparkande knodd i min mage, som jobbar på att växa sig stor och stark tills i november, då vi hoppas att den ska komma ut och hälsa på sin nya mamma och pappa! Det har förstås gjort att jag har blivit mer sugen på att sticka små, gulliga kläder, virka filtar, osv. Så jag kan nog bara glömma min "önskelista" för 2011... Jag har en del pågående projekt som jag måste ta ställning till om jag ska fortsätta med, eller om jag ska lägga dem på hög i väntan på framtiden. Jag återkommer när jag har kommit fram till något. Men det finns en viss risk för ett visst tema här framöver... :-)

Kan den passa knodden?

När vi rensade ut i stugan för några veckor sedan hittade jag den här dressen som jag stickade någon gång på högstadiet. Sedan dess har den suttit på en docka. Nu tog jag hem den och hoppas att den ska passa knodden framöver.

Bästa sommardrycken

Så länge jag kan minnas har vi i vår familj haft en sommardryck som vi dricker varje, varje sommar. Ta en banan, glass (exempel vanilj), oboy, vaniljsocker och mjölk och mixa ihop det. Riktigt gott och läskande en varm sommardag!

Mmm...

Frukt?

Vårt ödesträd har hittat på något märkligt... En av blommorna har öppnat upp sig och mitt ur denna växer denna märkliga skapelse fram... Är det någon som har sett något liknande förut och vet vad det är? I övrigt verkar inte växten vara på topp nu, men jag hoppas att det bara är något övergående...

Vad är detta?

Våra paprikaplantor har börjat få små, små knoppar, så jag ser fram emot lite blomning framöver!

Sommarmat

En smak av sommar

Det spelar ingen roll att det är regnruskigt ute när man äter jordgubbar och mjölk till lunch - då är det verkligen sommar! Mums!

Sol ute, sol i sinne

Jag är ute på jobb på annan ort igen. Två intensiva veckor, men äntligen är det sista omgången för den här terminen. På torsdag får jag äntligen åka hem igen till maken som har fått stanna hemma.

Igår satt jag med några av kollegorna ute i Falun och åt middag, pratade och bara hade det skönt. När en av kollegorna plockade fram sin stickning gick jag också och hämtade lite handarbete. Jag vet att jag brukar vara för trött under största delen av resorna för att orka handarbeta så jag tog med mig ett handarbete som tar liten plats, nämligen min Saroyan. Jag är så otroligt less på den vid det här laget - det känns som att det aldrig kommer att ta slut... Eller som en kollega sa när jag hade stickat på en bra stund - "det syns ju ingen skillnad eftersom den redan är så lång". Men lite nu och då plockar jag ändå fram den och stickar några blad för att den någon gång ska bli klar... Det var tur att sällskapet var så trevligt igår och att det var så varmt och skönt ute.

En lång stickad korv...