Igår satt jag med några av kollegorna ute i Falun och åt middag, pratade och bara hade det skönt. När en av kollegorna plockade fram sin stickning gick jag också och hämtade lite handarbete. Jag vet att jag brukar vara för trött under största delen av resorna för att orka handarbeta så jag tog med mig ett handarbete som tar liten plats, nämligen min Saroyan. Jag är så otroligt less på den vid det här laget - det känns som att det aldrig kommer att ta slut... Eller som en kollega sa när jag hade stickat på en bra stund - "det syns ju ingen skillnad eftersom den redan är så lång". Men lite nu och då plockar jag ändå fram den och stickar några blad för att den någon gång ska bli klar... Det var tur att sällskapet var så trevligt igår och att det var så varmt och skönt ute.
 |
| En lång stickad korv... |
1 kommentar:
Det är precis så man ska göra! Ta med sig sina tråksaker när man har trevligt sällskap. Då kommer man en bit framåt utan att ens tänka på det... :)
Skicka en kommentar