Min lilla ängel

Tuva - min lilla ängel - har nu passerat 4 månader. Tänk att jag och G har haft sådan tur att vi har fått en sådan fin tjej! Det känns märkligt att hon redan är 4 månader, men samtidigt kan jag inte förstå att det bara är 4 månader sedan hon tittade ut! Vi har det bra hela lilla familjen och vi njuter av att få vara tillsammans.

Tuva utvecklas fort och det händer hela tiden nya saker. Det som hon tycker är mest intressant just nu är att undersöka sina fötter och att försöka rulla från rygg till mage. Att ligga i babygymmet och prata med de färgglada kaninerna där är också roligt. Hon tycker om att skratta och pratar mycket.

Fotkontroll

Hon gillar när vi pussar och kramar på henne, men hon har inte tid att sitta stilla för långa stunder i taget. Helst vill hon stå eller hoppa, eller leka flygplan.

Mystjej

Tuva är en riktigt nyfiken tjej som vill ha koll på allt som händer runt omkring henne. Det gör ju också att det är lite svårt ibland att sova på dagen – tänk om man missar något?

Nyfiken

Nu har Tuva också fått börja smaka på annat än bröstmjölk och hon har konstaterat att mat är gott! Kvällsgröten som vi har börjat testa så smått är en riktig höjdare!

Mums!

Vi är oerhört tacksamma för att vi får ha Tuva hos oss, hon förgyller våra liv något enormt! Nu följer vi hennes utveckling med spänning – det är underbart att få följa på nära håll hur en sådan här liten individ utforskar världen och lär sig nya saker. Men än så länge är mamma och pappa det bästa hon vet! :-)

Februari-UFO: Koftan efteråt

Som jag skrev tidigare, så är min kofta som jag valde som Februari-UFO, långt ifrån klar... Jag har räknat fel på längden när jag planerade koftan, så resåren längst ner blev längre än planerat. Jag hoppas att det ska fungera ändå. Den ena ärmen har jag hunnit en bit på, men som ni ser så är det långt kvar.

Koftan stickas med stickor 2,5, så det gör ju att allting tar väldigt lång tid. Samtidigt tycker jag att det är snyggt med så fin stickning. Att det sedan har varit fullt upp på kvällarna med att få ordning på Tuvas sömn har ju inte gjort att det har gått fortare. Nu börjar vi få till Tuvas sömnrutiner bättre, så det finns lite mer energi på kvällarna, och så har jag ju valt ett mindre Mars-UFO. Därför hoppas jag att jag ska hinna fortsätta en del på koftan även under mars.

Mars-UFO: Torgvantar

Mitt februari-UFO är inte på långa vägar klart. Jag ska visa någon dag snart hur långt jag har kommit. Men så länge får ni se vad jag har valt till mars-UFO.

Den här gången är jag smartare och väljer ett projekt som kommer gå snabbare att göra klart. Då borde jag ju hinna få lite tid över till att jobba vidare med koftan. Det blir därför de här torgvantarna som jag började provsticka/-virka åt Emlou i februari 2011.

Dubbla torgvantar

Som jag skrev tidigare var jag osäker på hur jag skulle göra med dem eftersom jag hade insett att torgvantar inte riktigt är min grej. Men då påpekade Gella att sådana är bra när man har barn och är ute. Då kanske man behöver rätta till nåt eller peta av någon annan anledning och då kan det vara smidigt att slippa ta av sig vantarna helt. Det har hon ju rätt i. Sen är det ju smidigt när man har iPhone också! :-)

Så nu satsar jag på att få dessa färdiga och så får vi se hur mycket jag använder dem. Vem vet - de kanske blir min nya favorit?

Det som är kvar att göra är den ena yttre vanten och sedan fästa trådar och sy fast knappar. Okej, då kör vi!

Bokrea

Igår gick vi en sväng på stan och jag passade på att kolla in bokrean lite. I vanliga fall brukar jag försöka hitta ett gäng billiga romaner, men det blir så lite läst just nu att jag inte var sugen på det... Istället blev det att jag kollade på barnböcker istället. Tuva fick en Barbapapa-bok, men sen hittade jag faktiskt en bok till mig också.

Mia Bengtssons andra bok "Virka roliga amigurumis". Jag har funderat ett bra tag på att köpa någon av hennes böcker & nu passade jag på.
När jag visade upp mitt fynd för pappa kommenterade han med: "Men hade inte du en massa gamla projekt du skulle göra klart först?". Ehm.., jo, det har han rätt i. Men man kan ju alltid fundera och planera...? ;-)

Just nu sitter jag i soffan och lyssnar på klockans tickande. I stort sett varje kväll är en kamp för att få Tuva att sova. Korta stunder kan vi lyckas med ibland, men innan hon har somnat helt för natten... Så det där med att sitta i lugn och ro med en stickning var länge sen. Ofta hinner jag knappt plocka upp stickningen innan det är dags att gå in till Tuva igen. Men nu ska jag nog göra ett försök ändå, för just nu sover hon så här sött!

Flygplan

I den här familjen busar vi i sängen på morgonen. Att flyga flygplan är jätteskoj!

Titta, en ärm!

Tja, det går framåt, men inte fort.



Koftan har fått början på en ärm, men med tanke att det ska vara två hellånga ärmar och det bara är 10 dagar kvar av månaden kan jag ju lätt glömma att hinna den klart i februari... Men det skulle vara trevligt om den blev klar till våren eller försommaren!
När vi väl har fått i säng Tuva på kvällarna brukar det varken finnas så mycket tid eller ork till stickning, så det går rätt långsamt just nu...

Titta vad jag hittade!

Efter ytterligare en ordentligt genomgång hittade jag dem äntligen!

Strumpstickorna!

Min förvaring med strumpstickor låg i en kasse med garner som jag har hunnit leta igenom flera gånger tidigare, men just nu så dök den upp däri! Märkligt... ;-) Så nu ska jag snart ta itu med koftans ärmar!

Problem...

Hm... Jag förstod att det skulle bli riktigt svårt att hinna klart med mitt februari-UFO innan månadens slut. Kvällarna har nu till stor del bestått av vaggande och sövande av en upprörd liten tjej, så sticktiden har blivit minimal. Jag har ändå hunnit få klart resåren på kroppen och tänkte i kväll börja på ärmarna. Men... nu hittar jag inte igen mina strumpstickor... Var placerade jag dem när vi flyttade in? Om jag inte hittar igen dem väldigt snart blir det väldigt svårt att färdigställa koftan.
Jag får nog ta en ordentlig genomsökning i helgen!

Hälsning från soffan

Sådana här stunder är verkligen guld värda!

Mys i soffan

Då bara njuter jag och lever totalt i nuet. Hon är verkligen världens finaste, vår lilla Tuva!

Februari UFO - uppifrån-och-ner-kofta

I februari plockar jag fram min uppifrån-och-ner-kofta och ska se om jag kan lyckas klart med den. Jag påbörjade den i slutet av juli 2010, så nu är det på tiden att få klart den!
Den stickas med stickor 2,5, så det går väldigt långsamt framåt och det var väl därför den blev ett UFO.

Jag har kommit lite längre än på bilden. I nederkanten har jag påbörjat resåren, så det är något varv kvar på den och sedan ärmarna.